Helt ok etikett. Den hade nästan kunnat vara Joy Division-snygg (eller ja, åt det hållet alltså, inte lika) men de skulle ha struntat i de där gröna strecken. Alltid bättre med för lite än för mycket, det är en regel som stämmer nästan alltid. Här stämmer den absolut.
Första tanken var enhällig – de har hällt sprit i den här. Sprit är helt klart den dominerande smakfaktorn. Vi läser på etiketten igen, det står 4,6%. Jo, säkert. Den här är betydligt starkare än så. Antar att de vill komma undan nån alkoholskatt eller så. De har nog bryggt den till 4,6% först, sen efter att kontrollanten från staten varit där, har de hällt i en jäkla massa gin. Antagligen hemmagjord. “Häll i mer för honken! Hä ska dra i nackhåre’!” Inget fel med det, men ibland tar ju smaken stryk. Så även här. Men gillar du sprit, eller suktar mer efter ruset än en trevlig smakupplevelse, ja då har du din öl här. Kanske är det någon gammal pistvakt som kommit på smaken. När det blåste som jävligast uppe på toppen, och det enda med någorlunda näringsvärde att stoppa i sig var en beslagtagen folköl från någon osnyten 16-åring samt den egna medhavda pluntan.
Och det är väl precis de som dricker den här, de som suktar efter ruset och egentligen inte är så förtjusta i öl. Men det ska inte vara vad skit som helst som hälls ner i strupen. Det här är för folk som håller sig för fin för T-Röd och ett gäng 7,2:or från Pripps. Nä, lite stil och klass ska det vara. Den här funkar bra. “Du vet, jag dricker ju hantverksöl, inte starksprit. Och bara någon gång då och då. Och till helgen förstås.”
